Avner Meyrav
Av Avner Meyrav
18 Visningar

Den kompletta ordlistan över kryptovalutor och blockkedjetekniken

Med blockkedjerevolutionen har många nya företeelser dykt upp i dagens värld, i synnerhet kryptovalutor. Som med de flesta nya tekniker utvecklas terminologin inom blockkedjor och kryptovalutor, och nya fraser och uttryck myntas ständigt. Därför har vi sammanställt denna användbara ordlista med tekniska termer som ger dig mer förståelse för blockkedje-språket och hjälper dig att bemästra jargongen.

nr

51 % attack – Denna term beskriver situationen då alltför mycket av blockkedjenätverkets kraft är koncentrerad på ett ställe. En användare, eller grupp av användare, som kontrollerar 51 % av systemet kan med avsikt manipulera det, eller oavsiktligt genomföra motstridiga transaktioner som kan äventyra systemet.

A-C

Airdrop – En utdelning av tokens av operatörerna av ett kryptovalutanätverk. Tokens delas antingen ut gratis till alla som innehar kryptovalutan, eller villkorat med någon sorts aktivitet, som att göra reklam för kryptovalutan på ett socialt nätverk.

Altcoin – Alla andra kryptovalutor förutom Bitcoin kallas för altcoin (förkortning av ”alternative coin”). Det finns hundratals altcoins som handlas runtom i världen, som t.ex. XRP, NEO, Stellar och många fler.

ASIC – En förkortning av ”Application Specific Integrated Circuit”. En ASIC är ett chip som är utformat för en speciell uppgift. I blockkedjornas värld betyder det oftast chips som är utvecklade för att köras på mining-datorer, och de anses vara överlägsna CPU:er och GPU:er.

Bevis av andel (Proof of Stake) – En metod som bedömer vilka användare som kan lägga till nya block till blockkedjan och därmed tjäna en miningavgift. Med den här metoden gynnas de som har fler tokens över dem med färre, av alla som deltar i miningprocessen.

Bevis av arbete (Proof of Work) – Bevis av arbete föregår bevis av andel men är ett liknande koncept. Det avgör vilken användare som är berättigad att skapa ett block. Med bevis av arbete-metoden bestäms berättigandet emellertid av datorkraft, och inte av minerns digitala välstånd.

Bitcoin – Den första och största kryptovalutan (efter börsvärde). Bitcoin lanserades 2009 som en decentraliserad valuta som bygger på blockkedjeteknik. Det är den första tillämpningen av blockkedjor i den verkliga världen. Bitcoin skapades av en person eller en grupp som identifierar sig själva under pseudonymen Satoshi Nakamoto.

Blixtnät (lightning network) – En lösning med ett ”andra lager” som är utformad för att kraftigt höja hastigheten på transaktionerna i ett blockkedjenätverk. Blixtnätet skapar ett P2P-nätverk för att bearbeta transaktioner innan de skickas ut för att registreras i den underliggande blockkedjans öppna huvudbok.

Blockkedja (blockchain) – Ett decentraliserat nätverk som är uppbyggt av en kontinuerlig kedja av kodsegment av en förutbestämd storlek (block). Alla transaktioner på nätverket lagras i en öppen huvudbok som existerar över hela nätverket, vilket innebär att det inte behövs någon central server för att auktorisera transaktioner på nätverket.

D-H

DAO – En förkortning av Decentralized Autonomous Organization (decentraliserad autonom organisation). Denna term beskriver en organisation som använder blockkedjetekniker, som t.ex. smarta kontrakt, för sin förvaltning utan något behov av en central myndighet.

Dapps – En förkortning av decentraliserade appar. Dessa är i huvudsak program som använder blockkedjor för att skapa vilken typ av applikation som helst som körs på ett decentraliserat nätverk.

Digital signatur – En vanlig term som används för att identifiera en enskild person eller handling på internet. I blockkedjor avser den vanligtvis en unik identifikation av en viss användare, token eller transaktion.

Fork – Eftersom blockkedjor är decentraliserade måste varje förändring i nätverket godkännas av användarna för att genomföras. Om tillräckligt många användare godkänner en uppgradering eller förändring i koden så rullas den ut över hela nätverket. En förändring som fortfarande stöder äldre versioner av nätverket kallas för soft fork, medan en som gör förändringen inkompatibel bakåt kallas för hard fork. Ibland, i händelse av en delning inom communityn beträffande en hard fork, kan det resultera i att ett helt nytt, parallellt blockkedjenätverk skapas. Detta var fallet då Bitcoin Cash och Ethereum Classicskapades.

Genesisblock – Det första kodblocket som skapades på ett blockkedjenätverk.

Hash – Bruket att använda en algoritm för att tilldela data ett ”digitalt fingeravtryck”. När man lagrar information på blockkedjor använder man hash för att skapa ett enhetligt sätt att identifiera kodblock, genom att omvandla dem till en sträng med siffror och bokstäver i en bestämd storlek.

Huvudbok – En digital loggbok med alla transaktioner som har genomförts i ett visst blockkedjenätverk. Kopior av huvudboken lagras över hela nätverket och uppdateras ständigt för att matcha varandra så att transaktionerna kan verifieras av vem som helst i nätverket.

 

I-M

ICO – Initial Coin Offering. Denna term beskriver en situation där ett företag drar in kapital genom att erbjuda tokens av en kryptovaluta som säljs till ett fast pris till tidiga investerare.

Kall lagring (cold storage) – en säkerhetsåtgärd för att lagra kryptovalutor i en offline-miljö. Dessa kan vara lagringsenheter som t.ex. ett USB-minne eller en pappersplånbok.

Konsensus – Eftersom så mycket data på en offentlig blockkedja lagras samtidigt på flera ställen i nätverket vill medlemmarna ha samma kopia av dessa kodsegment (som exempelvis en öppen huvudbok) över hela nätverket.

Kryptovaluta – Den första viktiga applikationen av blockkedjor. Kryptovaluta är en valuta som är utformad för att inte ha något centralt ägandeskap, där varje token och transaktion krypteras unikt. Blockkedjetekniken är den infrastruktur som möjliggör att kryptovalutor kan lagras och tokens på nätverket kan byta ägare.

Likviditet – Hur enkelt en viss kryptovaluta kan omvandlas till kontanter. Likviditeten beror på många faktorer, inklusive tillgång och efterfrågan och bearbetningstid för transaktioner.

Mining – Att allokera datorkraft för att utföra transaktioner i nätverket mot tokens som ersättning. Varje transaktion krypteras med en ekvation som kräver väsentlig datorkraft för att lösas. Den miner som löser ekvationen först, och därmed möjliggör transaktionen, belönas med en liten avgift.

Mining pool – En grupp miners går samman för att gemensamt bearbeta fler transaktioner och erhålla mer avgifter. Pengarna delas sedan mellan poolens medlemmar.

N-P

Nod – En dator i nätverket som kör en kopia av blockkedjans huvudbok. Noder är spridda runt nätverket och hjälper till att bibehålla dess decentraliserade form.

Öppen nyckel – Om den tidigare nämnda privata nyckeln kan liknas vid ett lösenord så är den öppna nyckeln ett slags användarnamn, eftersom det är synligt för alla i den öppna huvudboken.

Pappersplånbok – En lösning med kall lagring (cold storage) som anses vara ett av de säkraste sätten att lagra kryptovalutor. Pappersplånboken kan skrivas ut på vilken skrivare som helst och innehåller användarens unika offentliga och privata nycklar, krypterade som QR-koder. När en användare vill få tillgång till sina pengar behöver denne bara skanna sin pappersplånbok.

Peer-to-Peer (P2P) – Att dela information i ett visst nätverk direkt mellan två parter, utan behov av en server som datan ska passera igenom.

Plånbok – Ett program online, en s.k. inbyggd klient, som låter användare lagra, överföra och kontrollera sitt saldo. Olika plånböcker stöder olika kryptovalutor, och många av dem stöder flera på en och samma plattform.

Privat nyckel – Varje användare i nätverket har en privat nyckel. Endast användaren själv känner till den privata nyckeln, som kan jämföras med ett lösenord.

S-W

SegWit – Förkortning av ”Segregated Witness” (segregerat vittne), vilket avser en lösning för att göra blockkedjenätverket snabbare. SegWit skulle potentiellt kunna implementeras som en soft fork på ett blockkedjenätverk, och förbättra dess funktioner utan att man behöver skapa en ny valuta eller göra nätverket inkompatibelt bakåt.

Smarta kontrakt – En algoritm som använder blockkedjeteknik för att automatiskt utfärda ett visst kontrakt. När villkoren för ett smart kontrakt uppfylls så träder det i kraft och de deltagande parterna belönas enligt kontraktets villkor. Smarta kontrakt blev populära tack vare Ethereums blockkedjenätverk.

Token – Ett enskilt mynt associerat till ett visst blockkedjenätverk, som representerar dess valuta och ger värde till transaktioner inom nätverket. Till exempel kallas Litecoin-nätverkets token för LTC.

Transaktionsavgift – Eftersom transaktioner i ett blockkedjenätverk kräver avsevärd datorkraft, konkurrerar miners om rätten att bearbeta transaktionen genom att allokera sin datorkraft. Den miner som blir den som får bearbeta den får transaktionsavgiften.

Vitbok (whitepaper) – Ett dokument som fungerar som en rapport eller guide till ett komplicerat problem. I kryptovalutornas värld används vitböcker som ett sätt att beskriva ett blockkedjenätverk eller en kryptovalutas struktur, plan och/eller vision.

Kryptovalutor kan fluktuera kraftigt i pris och är därför inte lämpliga för alla investerare. Handel med kryptovalutor övervakas inte av något EU-regelverk. Ditt kapital löper risk. Innehållet är enbart i utbildningssyfte och ska inte uppfattas som råd om investering.

18 Visningar