FOMC-mötet avslutar en hektisk september med penningpolitiska rapporter

Federal Open Market Committee (FOMC) träffas två dagar i rad, 21 22 september, och efter dessa dagar har investerare fått en bättre bild av FED:s planer för framtida räntor och dess framtidsutsikter för tillgångsköp.

Senaste FOMC-mötet

I mitten av augusti publicerades mötesprotokollet från FOMC-mötet som hölls i juli. Från protokollet fanns det en indikation på att om ekonomin utvecklas som förväntat, skulle det vara lämpligt att börja överväga att minska tillgångsköp.

Det stod: ”De flesta deltagarna noterade att förutsatt att ekonomin skulle utvecklas i stort som de förväntade sig, bedömde de att det kan vara lämpligt att börja sänka takten av tillgångsköp i år. Detta eftersom de såg kommitténs kriterium för ‘betydande ytterligare framsteg’ som uppfyllda med avseende på prisstabilitetsmålet och nära att vara uppfyllda med avseende på det högsta sysselsättningsmålet.” 

Däremot beslutades det inte om någon exakt tidsram. Även om vissa medlemmar i FOMC såg möjligheten att minska tillgångsköp under de kommande månaderna, förutspår andra att det kommer att ske först under nästa år.

Mötesdeltagarna noterade också att även när det har beslutats att minska tillgångsköp är det viktigt att betona ”frånvaron av alla kopplingar mellan tidpunkten för minskningen och för en eventuell ökning av målintervallet för den federala fondräntan”.

Betydelsen av FOMC och penningpolitiska rapporter

FOMC-mötet, liksom andra stora penningpolitiska rapporter, är viktiga händelser för investerare. Ränteförändringar kan påverka bolån, dagslån, valutakurser och annat. Därför följs alla penningpolitiska uttalanden, tal, presskonferenser eller andra uttalanden från centralbankschefer noga av investerare som vill analysera vad uttalandet kan innebära för framtida politik.

Det skulle inte vara en överdrift att säga att analytiker följer och granskar varje ord från globala centralbanker  och försöker läsa av minsta lilla insikt.

Ta till exempel ett penningpolitiskt uttalande som släpptes av Australiens centralbank (RBA) i juli 2021 där borttagandet av några få ord från ett tidigare uttalande fick många att reagera. I tidigare uttalanden sa RBA:s bankchef Philip Lowe att en höjning ”är osannolik fram till 2024, som tidigast”. Men i uttalandet i juli tog han bort orden ”som tidigast” och frasen blev helt enkelt att en höjning är ”osannolik fram till 2024”. Finansiella rådgivare som följde dessa uttalanden antog att det som tidigare varit ett löfte från bankchefen Lowe att behålla räntorna till 2024, nu bara var en prognos för hur han såg på saker och ting, som säkert kan förändras.

Centralbankernas syfte

Medan varje centralbank definierar sitt uppdrag något annorlunda, finns det gemensamma nämnare. 

Ett av centralbankernas huvudmål är att se till att valutan är stabil och behåller sitt värde. Ett andra mål är att fastställa en politik som underlättar ekonomisk tillväxt och full sysselsättning. 

För att uppnå dessa mål sammanträder centralbankernas kommittéer vid olika tider på året för att besluta om penningpolitik. Till exempel äger FOMC rum åtta gånger om året. Dessutom fastställer Europeiska centralbanken, Kanadas centralbank och Brittiska centralbanken också sina räntor åtta gånger om året, medan Australiens centralbank fastställer sina räntor elva gånger om året.

En hektisk månad med penningpolitiska rapporter

Under september 2021 har flera centralbanker släppt penningpolitiska rapporter. Den 7 september släppte Australiens centralbank sitt ränteutlåtande. Den 8 september släppte Kanadas centralbank sitt ränteutlåtande och samma dag talade den brittiska centralbankschefen, Andrew Bailey och medlemmar från penningpolitiska kommittén inför brittiska finansutskottet. Den 9 september släppte Europeiska centralbanken sitt penninguttalande följt av en presskonferens med ECB:s ordförande Christine Lagarde. 

RBA står fast vid räntorna

I sitt uttalande om penningpolitiska beslut sa bankchefen på Australiens centralbank, Philip Lowe, att styrelsen hade beslutat att bibehålla den kortsiktiga räntan, även känd som ”cash rate target”, på 0,1 %, och räntan för Exchange Settlement på 0 %. Dessutom skulle de fortsätta med målet på 0,1 % för den australiensiska statsobligationen i april 2024, och köpa statspapper för 4 miljarder AUD i veckan fram till åtminstone mitten av februari 2022. 

Beslutet att minska inköp av statspapper från fem miljarder AUD till fyra miljarder AUD från och med september meddelades i penningpolitiska beslutet augusti 2021. Men i detta senaste uttalande kommer inköp med ett tempo på 4 miljarder AUD per vecka att fortsätta åtminstone fram till februari, till skillnad från datumet i november som nämndes i förra månadens uttalande.

Lowe nämnde också att delta-varianten kommer att bromsa den ekonomiska tillväxten, men inte sänka den. Prognosen för ekonomisk tillväxt är dock oklar.

Den omedelbara påverkan av RBA:s uttalande var att den australiska dollarn steg med nyheten om den planerade minskningen av obligationsinköp, men dessa vinster gick förlorade efter att banken upprepat att inflationen måste bli mycket högre för att de skulle kunna höja räntorna. 

Kanadas centralbank

I sitt ränteuttalande citerade Kanadas centralbank (BoC) att den globala ekonomiska återhämtningen fortsatte under andra kvartalet och med en stabil fart i tredje kvartalet. Däremot kan störningar i leveranskedjan och ökande fall av covid-19 hindra fortsatta framsteg. Medan den kanadensiska ekonomins andra kvartal var svagare än väntat, sågs inte den undermåliga utvecklingen inom alla sektorer. Kanadas centralbank förväntar sig att ekonomin kommer att stärkas under andra halvåret av 2021, men en ökning av covid-19-fall och flaskhalsar i leveranskedjan kan hindra återhämtningen.

Kanadensiska centralbankens styrande råd bedömde att den kanadensiska ekonomin: ”har betydande överkapacitet och att återhämtningen fortsätter att kräva extraordinärt penningpolitiskt stöd”, och bestämde sig därför för att hålla målet för dagslåneräntan på 0,25 %, även kallat den nedre gränsen. Rådet förutspådde att denna ränta kommer att fortsätta fram till andra halvan av 2022 när det ”ekonomiska glappet absorberats” och inflationsmålet på 2 % uppnåtts. Kanadas centralbank kommer också att fortsätta med sitt kvantitativa lättnadsprogram genom att köpa obligationer för 2 miljarder dollar (CAD) per vecka.

Den omedelbara påverkan av detta uttalande var att S&P/TSX-aktieindex sjönk 64 punkter och att ”loonie”, som är ett smeknamn för valutaparet US-dollar mot kanadensiska dollar, (USDCAD), också föll.

Brittiska centralbankens Bailey oroad över arbetskraftsbrist

Liksom kollegorna i Kanada och Australien nämnde brittiska centralbankens chef, Andrew Bailey, att ekonomin saktar ner på grund av återkomsten av covid-19-fall och brister i leveranskedjorna. I sitt uttalande framför det brittiska parlamentets finansutskott den 8 september, uppgav Bailey att han tror att råvarupriserna så småningom kommer att återgå till det normala, eftersom bristen på utbud kommer att minska med tiden. Han uttryckte dock oro över bristen på arbetskraft som kan ge upphov till stigande inflation för varor och tjänster.

Bailey sa också att det är troligt att bankens penningpolitiska kommitté måste höja räntorna under de kommande åren för att bekämpa inflationstrycket. Ett intressant avslöjande kom när han berättade för brittiska parlamentsledamöter att kommittén hade varit 4 mot 4 i frågan om Englands ekonomi hade återhämtat sig tillräckligt för att börja dra ner på nödåtgärder och höja låneräntorna.

ECB fortsätter sin policy att sakta ner på tillgångsköp

Efter en vecka då Australien, Kanada och Storbritannien diskuterade sin ekonomiska politik, riktades alla ögon mot Europeiska centralbanken (ECB) och deras rapport den 9 september. ECB-rådet beslutade att behålla räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 0 %, den marginella utlåningsfaciliteten på 0,25 % och inlåningsfaciliteten på -0,5 %. 

ECB-rådet nämnde att man förväntar sig att ECB:s styrräntor ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer tills inflationen når 2 % ”långt före slutet av dess prognoshorisont och varaktigt för resten av prognoshorisonten, och baserat på rådets bedömning att ”framsteg i den underliggande inflationen” är i nivå med att inflationen stabiliseras till 2 %. ECB:s chefsekonomer tror att detta kommer att hända innan 2025.

ECB:s uttalande säger att månatliga nettoköp under tillgångsköpsprogrammet kommer att fortsätta i en takt på 20 miljarder euro. Enligt Pandemic Emergency Purchase Program (PEPP) kommer totala inköp av tillgångar att förbli på 1,85 miljarder euro och fortsätta till tidigast slutet av mars 2022. Tempot väntas dock förändras. Baserat på finansieringsvillkoren och inflationsutsikterna sa ECB att ”gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med en måttligt lägre takt i inköp av nettotillgångar”.

Alla ögon på FOMC

Även om varje penningpolitiska rapport från centralbankerna hade olika nyanser, fanns det vissa allmänna gemensamma nämnare.  

  • Australien, Kanada och ECB höll kvar sina räntor. 
  • Även om ECB inte drar in på tillgångsköp som RBA, förväntas tempot bli måttligt lägre. 
  • Det finns oro för ekonomin, även om tillväxten förväntas fortsätta, men tidslinjen är fortfarande oklar.

Med uttalanden från några av de stora globala ekonomierna, flyttar fokus nu till FOMC-mötet och uttalandet som offentliggörs den 22 september.

7636 Visningar